Jag blir så förbannad!

Har tänkt att skriva om det för någon dag sedan men det har helt fallit i glömska. För någon dag sedan satt jag och prinsen och små-tittade på tv. Det var något av alla miljontals gå-ner-i-vikt-program. När kvinnan i slutet kommer fram så säger programledaren: ”Men vad fin du är!”. HALLÅÅÅ!!!! Varför måste man vara smal för att vara fin?! Jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte tycker det är fint att vara för smal. Och när jag menar att man är för smal menar jag inte att man måste vara anorektisk och har revben som sticker ut, utan det räcker med att du inte har en uns av fett på kroppen. Jag tycker inte det är snyggt!
Visst, ibland tycker jag att jag borde gå ner något kilo men hur mår jag egentligen när jag tänker så? Jag mår enbart skit! När jag istället struntar i vad jag väger utan istället ser på min kropp som den är och är nöjd med den, då är jag vacker. För det finns inget som är så vackert som en person som trivs med sig själv. Då mina vänner, då är man fin!

Ja, det var vad jag hade på hjärtat idag. Vad som händer resten av dagen har jag inte riktigt planerat men jag kanske tar tag i nästa uppgift som jag ska redovisa på onsdag. Framförhållning som jag har (ibland) så har jag redan börjat läst böckerna till den uppgiften. Jag kan när det är intressant!

Så det så!

Jag vet vad jag vill!

Har varit grymt stressad över vad jag ska jobba med i framtiden. En framtid som inte är allt för långt bort.. Dock har jag nu kommit på vad jag vill göra i en framtid som är ännu längre bort! För det första så vill jag jobba med barn och unga inom sociala frågor, dvs hjälpa dem inom socialtjänsten, jobba inom barn- och ungdomspsykiatrin eller jobba med något slags preventionsarbete. Vart i Sverige jag ska jobba med dessa frågor spelar ingen större roll för det viktiga är att jag jobbar med något där jag lär mig saker och utvecklas mer i både min personliga och professionella roll. Målet är att jag ska kunna jobba och spara undan pengar så jag kan åka och jobba som volontär någonstans där de jobbar med sociala frågor och barn. Typ som min praktik i Filippinerna! Har faktiskt funderat om jag skulle ta kontakt med den organisationen igen och se om de är i behov av fler volountärer. Problemet är dock bara att jag skulle behöva jobba i cirka 5 år för att kunna spara undan tillräckligt med pengar.. Det är något som Tyskland har tänkt på, då de som deras land skickat iväg på volontärarbete får ”betalt”. De fick alltså ungefär vad en normal arbetande i Filippinerna skulle tjäna per månad, så fick de klara sig på det. Detta vore ju helt fantastiskt om även vi kunde ha men då kommer nästa problem, vem är det som då skulle betala mitt volontärarbete? Jo skattebetalarna.. Så då denna möjlighet inte finns i vårat avlånga land så ska jag alltså jobba i några år nu och samtidigt spara undan pengar. Skulle vara helt kanon om jag kunde spara 2000 kronor i månad i 5 år har jag helt klart en budget som jag borde kunna klara mig på. Men hur ser mitt liv ut om 5 år och vart kan jag volontära då? Ja dessa frågor är i dagsläget väldigt svåra att besvara men så länge jag har något mål så tror jag att jag kommer lösa det på vägen. För ut i världen, det ska jag!

Den självuppfyllande profetian

Den är något jag har tänkt på väldigt mycket idag. För er som inte vet, den innebär exempel att någon säger att du är värdelös och bara påpekar det hela tiden. Till slut tar du på dig rollen och börjar se dig själv som värdelös, för ”det måste ju vara så om den säger det hela tiden”. Det är dock inte nödvändigt att dessa ord kommer från någon annan utan även du själv kan vara boven i dramat. Jag själv har tryckt ner mig själv och gjort mig till en dålig människa pga just denna ”egenskap” som människan har. Jag har alltid sagt att jag alltid har varit sur, grinig och att det är en del av mig. Men varför har jag fortsatt vara det? Jo, för det ”är ju den jag borde vara”. Men nej det är det inte. Okej, jag är inte alls lika sur och grinig som jag en gång varit men jag vet att jag fortfarande kan vara det då jag exempelvis inte klarar av vissa människor. Men samtidigt måste man ju inte klicka med alla utan istället kan man undvika dem. Men det är väl just det som är den viktiga läxa jag har fått lära mig, jag behöver inte bli den sura och griniga utan jag kan hitta metoder för att undvika de situationerna! Så kvällens slutsats blir att våga stå på sig för att inte hamna i en ond spiral av självuppfyllande profetior.
Ja, det var det jag hade att säga ikväll. God natt!